Av misstag såg jag ett inslag med Marcus Birro på TV igår. Det berörde mig, och gav mig hopp! Birro berättade om vad poeten Tomas Tranströmer betytt och betyder för honom. Tranströmers ord har räddat, bokstavligt talat, Birros liv enligt honom själv. Det kändes så ärligt och uppriktigt. Det var underbart att se honom ge uttryck för hans genuina kärlek för den människa som betytt så mycket för honom.
I samhället för övrigt tycks känslor av detta slag bli allt ovanligare, om de nu någonsin varit vanliga, och det tycks mig som det inte finns utrymme för nära och sann respekt, vänskap och tillgivenhet. Värderingarna av idag är uppåt väggarna, och det finns inte många som förmår ge uttryck för dem och gå utanför de givna ramarna.
Här kan du se en människa försöka ge uttryck för den otroligt fina tillgivenhet han känner inför en annan människa.
http://svt.se/play?a=981843
söndag 25 november 2007
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)